Sandås MB-ombud

Fotograf: Diana Oldenburg

Historisk många MB-ombud samlade

42 MB-ombud från Sandå samlas för att ta ställning till hur Sandås ca 2 000 målare ser på de lönekriterier för fördelning av lönepotten som Sandå vill införa.

Publicerad:

Sandå Sverige AB är Sveriges största måleriföretag och har knappt 2 000 anställda målare. Nu vill Sandå införa lönekriterier för hur fördelning av lönepotten ska ske. Detta kan innebära att när löneförhöjning sker så kommer inte lönen fördelas efter en förbestämd summa som är lika för alla utan fördelningen sker istället efter vilka förbestämda kriterier som varje enskild målare uppfyller. Sandå vill bland annat införa kriterier kring kompetens, utförande, kommunikation och ansvar.

Med bakgrund av detta samlas nu historiskt många MB-ombud (medbestämmandeombud) under två dagar för att ta ställning till vad de anställda kan acceptera och vad som är orimligt. De ska även ta fram ett antal egna förslag på lönekriterier som de tycker skulle fungera.

Den två dagar långa konferensen leds av Conny Andersson, ombudsman på Svenska Målareförbundet. Även ett 10-tal fler representanter från Målareförbundet närvarar för att se till att denna rikstäckande förändring går till på rätt sett. Sandås VD besökte även mötet för att berätta mer om vad denna omställning skulle innebära i praktiken. Vad innebär det att jobba med lönekriterier? Tanken är att denna konferens ska resultera i att införandet av lönekriterier ska bli en förändring som både Sandå och målarna som jobbar där är nöjda med.

Vi ställde några frågor till ett av MB-ombuden på plats, David Persson från Sandå i Örebro, för att få hans syn på förändringen. David säger att en sådan här träff inför en sådan betydande förändring är väldigt viktigt att göra "by the book". Även om möjligheten att ha lönekriterier har funnits i kollektivavtalet sedan 2001, sedan införandet av tidlön, så har få företag infört det i realiteten. Det är först nu som detta lönesystem prövas på riktigt och då är det viktigt att det går rätt till. Detta blir en måttstock för hela branschen.

David Persson

David Persson, MB-ombud från Sandå i Örebro

Fotograf: Diana Oldenburg

Vad gör man som MB-ombud?
Som MB-ombud får man vara med och bestämma i vissa beslut på arbetsplatsen så att arbetarna får säga sitt. Man fungerar också som en informationsledare från företaget till de som jobbar på företaget när förändringar sker i organisationen.

Hur påverkar du på jobbet?
Det är inte alltid man kan påverka ett beslut direkt, men man kan ändå delge vad man själv och jobbarkompisarna tycker. Ibland kan man även tända ett ljus och få arbetsledningen att se problemet ur en annan synvinkel!

Vad ser du för risker med kriterier som lönesystem?
Vi måste väga in jämställdhet. Idag ökar antalet kvinnor i branschen och vi kan se statistiskt sett att kvinnorna tjänar sämre än männen i branschen. Jag är rädd att införandet av kriterier kan öka klyftorna mer i branschen. Jag är också orolig för att det kan komma att ske en diskriminering bland annat för de med diagnoser som då inte har samma möjlighet att uppfylla vissa kriterier. Vi borde jobba för verklig jämställdhet! Kriterierna utgår inte från individens bästa utan efter produktionens. Det är även fel saker som premieras och det känns som kriterieförslagen inte är 100% genomtänkta.

Ser du några fördelar med kriterierna?
Det är väldigt färskt för mig att tänka på detta sätt. Men man har ju även ett ansvar och skyldighet som arbetstagare. Däremot ligger mycket ansvar på arbetsledningen att leda och se till att rätt person är på rätt plats. Det ska inte behövas kriterier. Alla människor kan inte vara lika och fungera på samma sätt och kan därför inte bedömas efter samma måttstock.

Uppdaterad: