Internationellt arbete
Var och i vilka projekt Målareförbundet ska engagera sig styrs av förbundet själv i kombination av vad federationerna rekommenderar. Det kan lika väl handla om länder i andra världsdelar som i vårt närområde.
Fackligt internationellt arbete har många sidor. Det kan till exempel handla om arbete inom Norden och diskussioner om vilket kollektivavtal som ska gälla när ett svenskt företag utför arbete i de övriga nordiska länderna. Det kan också handla om att diskutera fackliga koncernfrågor i företag som har verksamhet i hela världen eller om det solidaritetsarbete som sker i utvecklingsländerna.
Under hela förbundets verksamhetstid har det funnits ett intresse för fackliga frågor ur ett internationellt perspektiv.
Målareförbunden i världen hade tidigt en egen international vilken 1946 beslöt gå samman med den internationella byggnads-, trä- och skogsarbetarefederationen IBTU. År 2005 genomförde IBTU sin sista kongress och skapade där en helt ny organisation tillsammans med den kristna världsorganisationen. Idag heter den internationalen Internationella Byggnads- och Träindustriarbetarunionen (BTI).
1952 bildades den nordiska motsvarigheten (NBTF) med Målareförbundet som en av medlemmarna. Slutligen finns även en europeisk federation (EBTF) där Målareförbundet är medlemmar. De svenska förbunden (Svenska bygg- och träfacken, SBTF) som är medlemmar i EBTF har en gemensamt anställd samordnare för att fokusera mer på internationella frågor och då främst Europafrågor.
För alla som sympatiserar med arbetarrörelsens ideologi och ställer sig bakom principen om "alla människors lika värde" är det självklart att stödja internationellt fackligt solidaritetsarbete för att säkerställa fackliga och politiska rättigheter för alla människor världen över samt för att utveckla demokratin.
Självklart kostar internationellt solidaritetsarbete, men större delen av dem står LO-Union to Union för med hjälp av medel från bland annat SIDA.
Den svenska fackföreningsrörelsen är kunnig och stark som demokratisk organisation och har därför kanske världens viktigaste exportvara: idéer och kunskap om hur man lägger grunden för en folkrörelse som växer sig stark genom sin egen inneboende kraft och därför kan genomdriva förändringar och förbättringar för sina medlemmar.
Rätten att skapa fria och öppna medlemsstyrda organisationer är en grundförutsättning för demokratisk utveckling. Därför handlar fackföreningsrörelsens internationella engagemang om att på olika sätt stimulera och stödja framväxten av fackliga organisationer där de enskilda individernas rättigheter kan bevakas och där medlemmarna kan påverka dem som har den lagstiftande och ekonomiska makten.
Det handlar om grundläggande mänskliga fri- och rättigheter som de definieras i FN:s allmänna förklaring om mänskliga rättigheter och i de konventioner om mänskliga rättigheter i arbetslivet som FN-organet ILO (International Labour Organization) har fastställt. I Sverige betraktar vi dessa rättigheter som självklara, vilket dessvärre inte görs i stora delar av resten av världen.
Centralorganisationerna LO och TCO, som via sina 32 (15+17) medlemsförbund organiserar ca 3,1 miljoner av Sveriges arbetstagare, har tillsammans bildat Union to Union. Nämndens uppgift är att medverka i internationellt fackligt biståndsarbete för att bygga upp och stärka oberoende och demokratiska fackliga organisationer i världen med fokus på jämställdhetsperspektivet. Verksamheten finansieras huvudsakligen med anslag från Sida och medlemsförbunden.